lördag 17 mars 2018

Svenskarnas läsvanor

Vi läser mer
Åtta av tio svenskar läser någon gång per år en bok för nöjes skull och 67 procent gör det varje månad.
Nästan 40 procent läser dagligen,drygt 45 procent av kvinnorna och drygt 30 procent av männen.Yngre vuxna läser mer än medelålders.
En bokkonsument lägger i genomsnitt ner 50-70 minuter under en dag på sin läsning.
De flitigaste läsarna finns i Västmanlands,Uppsala,Stockholms,Östergötlands,Gotlands,Hallands och Västra Götalands län.Och de minst flitiga bor i Jämtlands,Västernorrlands,Gävleborgs,Dalarnas,Jönköpings,Kalmar och Blekinge län.
Statistiskt är Sverige EU-klassens flitigaste läsare.Och det har ökat genom åren.Ökningen består i att fler personer läser någon gång,inte att de som redan tidigare läste läser mer.Det är ett genomgående mönster i statistiken: kulturen är spridd på flera människor,men genomsnittligt ägnar var och en kortare tid åt kulturkonsumtion.

Även barn läser mer
Fler barn möter böcker,men den genomsnittliga tiden som tillbringas med en vuxen högläsare på fritiden eller med egen läsning minskar.Undersökningarna mäter läsning i hemmet.
1984 fick 85 procent av barnen lyssna på högläsning eller läsa själva 32 minuter per dag.
Femton år senare hade andelen barn sjunkit till 67 procent och tiden till 15 minuter per dag.
Den senaste mätningen 2001/02 visar att andelen barn som kommer i kontakt med böcker har ökat till 70 procent och tiden till 16 minuter per dag.
I den mätning som nu pågår,men inte är färdig, har andelen barn ökat ytterligare till 73 procent,men tiden minskat något,ännu oklart hur mycket.


Men unga ungdomar läser mindre
Var tredje tonåring i Sverige läser inte för nöjes skull på fritiden.
Fler pojkar avstår från böckerna än flickor,45 respektive 27 procent.
Föräldrarnas läsande
Föräldrars utbildning är avgörande.Det inte alls förvånande direkta sambandet mellan hög utbildning och läsande barn och tvärtom är klart.Mellan 1984 och 1999 ökade dessutom klyftan.
Skolan är en starkt utjämnande faktor. Med hjälp lyfts de svagpresterande eleverna.
Men i åldersgruppen 19-25 ökar klyftan igen mellan de bästa och de sämsta läsarna.
Källor: OECD-studien International Adult Literacy Survey, Småbarnens kultur- och mediebarometer, Statiska Centralbyrån, Skolverket, Läsrörelsen och Statens kulturråd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar